Uppläggning och genomförande

Hämtat från § 11 i "Regler för Viltspårsprov" Skk

1. Terräng

Viltspårsprov ska genomföras i terräng med normal vilttäthet och som till övervägande del är skogbevuxen.

Vid spårläggning ska omväxling i terrängen eftersträvas dvs spåret läggs över höjder, hyggen, kärr, diken och stigar.

2. Spåret

Rekognosering och markering av de olika spåren bör ske i god tid för spårläggning.

För att förhindra överväxlingar ska det alltid vara ett betryggande avstånd mellan varje spår, dvs i anlagsklass minst 150 m och i öppen klass minst 200 m. Kortare avstånd kan tolereras om terrängen genom väg, vattendrag eller liknande erbjuder en klar och naturlig avgränsning mellan spåren. Inget spår får korsa trafikerad landsväg.

Spåret ska om möjligt börja på en öppen plats och leda in i omväxlande terräng. Till ledning för funktionär och provdeltagare ska sprets början vara synligt markerad, bland annat gennom uppsparkning av markförnan.

Spåret ska i båda klasserna vara cirka 600 m långt och så lagt att det bildar fyra räta vinklar. Avståndet mellan vinklarna får ej understiga 50 m. Om samma spår används fler gånger ska det förflyta minst 6 dygn mellan användningstillfällena.

3. Spårets markering

I anlagsklass kan spåret utmärkas till domarens ledning.

Vinklar och spårslut kan utmärkas med i övrigt avvikande markering.

I öppen klass ska endast spårbörjan samt platsen för skottprövning markeras. Markering av spåret i övrigt ska göras på ett sådant sätt att det endast kan lokaliseras av domaren och/eller spårläggaren med hjälp av en spårbeskrivning.

4. Blodläggning

I anlagsklass ska spåret blodas i 2-5 timmar före hundens start. I öppen klass ska spåret vara 12-24 timmar.

Spåret ska i båda klasserna läggas med 1/3 liter blod med hjälp av spårläggarkäpp i vars nedre ände anbringas en skumgummibit med en kontaktyta mot marken av 2 x 2 cm, eller med hjälp av stänkflaska. Tiden noteras när blodspåret börjar utläggas. Blodstämplarna eller blodstänken avsätts med cirka 1 m inbördes avstånd. På de första tiotalet meter av spåret görs blodmarkeringen tätare. I båda klasserna ska i samband med blodmarkeringen släpas skank av klövvilt. Skanken ska släpas även under bloduppehåll.
Blodet skall alltid stämplas eller stänkas i direkt anslutning till spårets sträckning. Om två hjälps åt vid spårläggningen ska den som markerar blod alltid gå sist.

På en raksträcka av spåret görs ett uppehåll i blodmarkeringen på en sträcka av cirka 15 m. I öppen klass ska dessutom vid två av vinklarna ett avbrott i blodläggningen göras på en sträcka av cirka 10 m. I en av dessa vinklar med bloduppehåll går spårläggaren utan ytterligare inblodning tillbaka cirka 15 m, vid sidan av det lagda spåret på raksträckan, och gör vinkel där.

Den släpande skanken läggs vid spårets slut och placeras så att den på avstånd inte är synlig för föraren, dock utan att gömmas. Från spårslutet ska spårläggaren avlägsna sig vinklerätt från spårets riktning.

5. Skottprövning

I öppen klass markeras 50-100 m före spårslutet platsen för skottprövningen. Hunden sätts eller läggs, bunden eller obunden, vid markeringen. Domaren eller annan funktionär går cirka 15 m från hunden i spårets längdriktning och avlossar där ett skott med hagelvapen eller startpistol 9 mm med knallammunition. Skotten ska skjutas i luften och ej i marken. Skytten återvänder till hunden. Domaren ska sedan visa i vilken riktning spåret går.

6. Förande av hund

Hunden ska under spårningsarbetet föras i spårlina vars längd inte får överstiga 10 m. Avståndet mellan hunden och förarens fattning på linana ska vara minst 5 m. Vid svårframkomlig terräng får linan tillfälligt släppas eller fattas med kortare avstånd.

Exempel på blodläggning
Inbördes ordning och placering av vinklarna avgörs av arrangören